hahaha sanningen om hamnmagasinetkvällen har kommit och nu minns jag en viss händelse med en viss man :p

Men å andra sidan minns jag det inte utan har snarare fått höra om det av en gemensam vän. Jag fattar ingenting och skämms ganska rejält!

Befinner mej i Nyköping. Vi har haft vattenläcka här :)

Har jobbat idag och guud vad skönt att vara ledig tills på Tisdag :D

Känns som en hel vecka..

Så ikväll ska vi käka trerätters härhemma, dricka oss berusade och flyga in i dimman jag och mor. Sen ska vi ut på krogen, träffa Sara och min älskade Em som fyller år idag :) Sedan får fyllan och plånboken (eller männen) styra :D

Mår bättre idag. Kanske pågrund av att ja klarat av 15 dagar.. (även om dom ringde och väckte mej i morse, ooops....) och solen skiner när isen smält.

Fantastiskt fint faktiskt..

Jaa vaknade av ett jävla ringande på telefonen vid fyra inatt.. tio minuter innan mitt larm ringde..

Lånade bilen drog iväg och jobbade. Gick bra idag med, arbetade snabbt och effektivt- jag är nöjd.

Åkte tillbaka ut till tystnaden och funderade på det jag sagt om att stanna men fick panik. Det var för tyst..Så fick skjuts hem igen..

lika tyst här men har sovit ett par timmar nu va så jävla trött.

Vad fan ska man göra ikvälldå egentligen...

Bio någon? bjuda? haha.. jobbar frukost imorgon med!! Sista dagen nu i mitt 15dagar race så jag bara längtaaaar tills jag går av..

Dagen verkar inte innehålla såmycket mer. Ska väl ta en kraftansträgning och städa lite sen blir det nog film- hemma själv.

Det är tyst- för tyst.

Vad hände? ska jag ringa och fråga hur han mår?

Ska jag inte göra det? Jag vet inte!

Jag kvävs med mina egna tankar! UMGÅS med mej snääälla nååån!!

I did it. På ett konstigt och själviskt sätt.

Om jag ska tro att det går smärtfritt så är det lögn.

men ett steg är taget och det är mer än vad som hänt på senare tiden.

Känner mej ensam och ledsen,

min bästa bästa bästa vän är borta och det är mitt fel.

men vissa saker bara känner man.

Förövrigt är det Påsk. Jag firar med Familjen samt på jobbet.

Jobb hela helgen och på Söndag efter jobbet bär de av mot nypan med öl i sinne och fläskfilé middag och sen kroogen!

Jag ska inte gå ner mej i det här.

Jag ska sörja det som sörjas kan-

men jag tänker inte låta det styra mitt liv längre.

Jag börjar kanske inse saker som jag borde vetat för längesen.

Det blir ett tomrum men jag har så mkt jag kan fylla upp med..

Citat av Petra, dvs smartpundot jag:

Jan: Jag ska till Liseberg i sommar!

Jag: Är det sant fan vad kul själv ska jag till Göteborg!

Jan: .... eeehm, Petra vart ligger Liseberg??

Jag: haha just de fan vad dum jag är det ligger ju i Göteborg, Vad ska du göra där?

haha.. ibland går de bara inte in..

Other, yesterday!

Jag till M: Men du.. om du har varit 14 år i branschen, hur gammal är du då? (ikke att förglömma att jag försöker småflörta lite!)

M: jag är 77...!

Jag: Hmm jaha men då är du alltså 27!!!

M: Du matte är inte din starka sida va ;)

Jag: (tänker febrilt, please verka inte korkad snälla snälla!) Hahaha, skojja bara du är ju 29 vad tänker jag med!!!

 M: Haha... ja inte är jag 31 iallefall...

Jomen visst! Huvudet på topp!

hur mkt jag än tänker på det kan jag inte få ihop det :S

Jag har tagit ett steg i rätt riktning.

Jag har tagit ett beslut.

Har efter en mycket lång och jobbig och rolig och känslomässig tid tagit det beslut som är mest förnuftigt. Mest smart och jag vet att det är sant och alla jag pratar med håller med mej och jaaa.Jag fattar inte varför det tagit mej så lång tid.Det är inte över en.. måste samla mod.. Det är väl bara själva proceduren och tiden efter det som är jobbig. Jag är rädd.

Feg kan man kanske säga. Så nu samlar jag bara energi,ork och mod för att genomföra det. Man ska ju sluta när man ligger på topp säger dom och i det här fallet är det bäst såhär.

Droppen kom häromdagen. Då jag inser att de aldrig kommer bli annorluna. Sviken igen. Lurad. Återigen massa skitsnack lögner som folk själva tror på.

När jag läste tidningartikeln om horpappan som knivskar sina ungar så bara slog det mej att det finns en lösning. Jag vet att det är det enda rätta.

Jag mår ju inte bra av det? Varför ? För att det är fel..

Det är fel och det talar emot allt jag står för.

Wish me luck.

The clostest diaryes arn´t gonna be beautyful.

Det var ju synd, trodde det skulle bli en rolig resa utan massa nollor.. synd på den.. hoppas jag slipper se eler höra massa skit bara!

Blir inge sälen för mej måste jobba. Det känns inte som att det är hela världen, känner att dessa arbetsmånader kommer få mej i balans igen och det ska bli skönt!

Har beställt en ny skinnjacka :D niceee :) inte lika fin dock även om svart är snyggast, men jag vill ju ha mudd. Men men man får ta vad plånboken tillåter helt enkelt. Hoppas den kommer innan bandit bara :D

Igår efter jobbet åkte ja hem å datanördade ett par timmar sen varte gymmet. Körde stenhårt och de va grymt skönt, energin början smått komma tillbaka :) Sen hem till bananish å smokish å sen sova. Upp 04.15 å käka gröt :p

Så ida jobba jag till tre, fick lite mer tider (snart kan ja knappt få mer:p) samt mina papper som ja väntar på sen september haha..

Sen vare bara ställa mej å stryka.. hade ju bestämt mej för att storstäda matsalen vilket innebar att ca 100 stolsöverdrag skulle tvättas å strykas..

de va ett par timmar mindre stimulerande jobb om man säger så.

Men nu är det klart och vackert :D

Sovmorgon imorgon, jag ska jobba i Lobbyn imorgon kväll!

Undrar egentligen varför man bor i Sverige. Läste i tidningen idag och stora rubriker om snökaos och trafikKAOS pga snön.. Seriöst?

Hur är läget egentligen? Vi bor i sverige, det är vintertider man får väl räkna med att det snöar lite :S vi är fan för vana vid att ha det för bra.. är tågen instängd pga snön så blir det katastrooof i hela sverige och stora löpsedlar om det hemska ovädret. Lol.

Jag vet inte hur jag ska göra? ska jag ta kontakt? Ska jag söka upp dej, prata? Lotsas som ingenting har hänt? Skratta åt de? be om ursäkt? Eller säga vad jag känner? KOm igen! Hjälp meeeej... varför kan inte han själv ta första steget nu.. suck...ja tror ja skiter i det.. fan..

Då var fan Måndag igen, känns som om ja bara kommer hem på Måndagar!

Helgen har bestått av arbete, långa dagar framförallt Lördag då jag var otrevligt bakfull från i Fredags.

Fått mycket att tänka på och en vind har blåst över mej.

Allt spelar ju såklart roll men oavsett hur det blir så har jag kommit fram till att det här måste göras, och det var inte en dag för tidigt.

Måste bara hämta andan, bygga upp en mur, göra en plan och ha energi att genomföra det. För jag förstår, likväl som han att det blir den sista.

Drömde en mardrömm inatt. Fick mej att tänka och bli smått panikslagen.

Önskar att jag kunde skriva allt i klarspråk, i och med att jag vill berätta för mina vänner om vad som händer såhär. Men det finns folk som läser bara för att dra nytta av allt, av mej och av de jag känner,

och jag försöker undvika det.

Förövrigt så är de som vanligt nu mycket jobb. Är ledig på Tisdag nästa vecka nästa gång då har jag jobbat 15 dagar i sträck. Då är jag ledig en dag sen kör jag fem dagar igen.

Mycket extrapass, mycke att göra men jag har ju planer och visioner om resten av detta år, tar därför och satsar allt för att få det så bra som möjligt. Har lärt mej av mina misstag och nu går det bara bra.

trivs på jobbet nu med allt där. (utom lönen dock!) Är en helt ny känsla för mej.

Tjej mailat om lägenheten. INTRESSERAD !!!

Får telesamtal imorgon och hoppas få visa den snart. Vore guld, mina vänner! GULD!

Kärleken då. Gör mest ont när ja tänker på vad jag ställt till med.

Så låter det vara censurerat tills jag vet vad som händer.

Ha de bra.. nu ska jag föröska fixa min andra jävla pittblogg samt lägga in bilder från helgen. Smell you later.

Alkoholen är förrädisk. Åter igen har jag gjort det. Inte tänkt alltså. men tänkte att det egentligen inte var lika farligt som förra gången.. sen kom jag på att det är mycket värre än förra gången.

Jag vill kräkas på det! Varför? hur? Hur förklarar man en sån sak?

HUR? HUR KUNDE DU? haha ja jävlar vilken karusell.

Önskar dock att jag inte åkte med den här gången.

Fy faan säger jag bara.

Det värsta som finns är att såra någon som man älskar. Attse och vara med om den personens kamp att resa sej upp igen efter ett nedslag.

Usch. Jag vill inte. det ska inte bli så.

De får inte bli så, men lite hjärteont gör det ju.